Det bästa med bandy tycker Melwin Widaeus och Axel Almersson är lagandan.
– Vi är som en enda stor familj här. Dessutom få vi vara ute och träna i en sport bland kompisar och frisk luft, det kan inte bli bättre, sa Axel Almersson.
De berättar att de är lätt att döma när barn spelar, för de lyssnar.
– Visst går det snabbt, men du är van som spelare att hålla koll på bollen och övriga runt omkring dig, det tar du med dig som domare, berättar Axel.
Melwin berättar att hans pappa Olof Widaeus, tillsammans med välkända KIS-profilen Nicklas Berglund, fått föreningen att växa från några ungdomar till runt trettio spelare i dagsläget.
– Själv gick jag över till VIK i två-tre säsonger, men kom tillbaka igen. I Västerås var det konkurrens och de bästa som fick spela. Här i KIS handlar det mer om att ha kul, god laganda och jag känner mig mer nöjd att spela här, säger Axel.
Olof Widaeus, ungdomsledare, säger att deras ungdomsverksamhet aldrig varit så lovande som nu. Enligt honom har föreningen haft ett rekordtillskott på framförallt unga pojkar födda -08 och -06.
– Föreningens ungdomsverksamhet var inte stor när vi började i bandykul med våra grabbar för 5-6 år sedan. Tillsammans började vi bygga upp ungdomsverksamheten och lockade mycket genom den goda andan vi har, att alla ska ha kul. En del kom över från hockeyn.
KIS fick dispens att ha flera åldrar i samma lag och det var ett glapp när de äldsta försvann upp i p16-laget och Västerås.
– Vi har anpassat träningstider efter dem som är med i flera sporter. Det är många unga som vill kombinera och inte välja bort någon idrott. Vi hade några tjejer med, men när de blev runt 13 år valde de göra annat istället. Vi kan se att det kommer småsyskon och andra från skridsko- och bandykul, säger Olof.
Det är tredje året som de kör p10-lag, med lite blandade åldrar.
– Många engagerade föräldrar både där och i våra andra ungdomslag. Vi har en fantastisk föräldragrupp.
P12-laget åkte på lördagen till Katrineholm där de testade att spela en niomanna cup.
– Ett nytt spelformat där KIS var först att testa, säger Olof.
Axel är 15 år och Melwin fyller 14 år. Mellan klockan 9 och 15 dömde de ett poolspel med KIS p10 och två gästande lag från Västerås.
– Det viktigaste när du dömer är att sätta dig in i situationen. Vi blir bättre på det för varje halvlek vi dömer, säger Axel.
– Vi har fått från våra tränare att vi ska ha kul. Det för vi vidare och det fungerar väldigt bra här. Barnen har respekt och föräldrarna är inte elaka mot oss domare, säger Melwin.
– Vi har lärt oss att vara schyssta på plan som spelare. Vi är hjälpsamma mot barnen och tar upp dem om de blir för ledsna. Men även de små barnen reser sig igen, de vill ha speltid, säger Axel.
Det bästa med att döma tycker grabbarna är att de får ta egna beslut och åka mycket skridskor. Båda tycker att de kan döma opartiskt.
– Vi är diplomatiska och bortser från vilken färg de har på tröjan. Vi är så pass fokuserade på spelet, säger Melwin.
